Varför går 20-talets barnfattigdomsmått åt olika håll?
Socialmedicinsk tidskrift · 05.08.2026 · 103 (3) · 307-317
DOI: 10.62607/smt.v103i3.66212 ↗Kurz gefasst
Fachartikel in der Zeitschrift Socialmedicinsk tidskrift, online erschienen am 05.08.2026. Verfasst von Tapio Salonen. Der Volltext ist frei zugänglich (Open Access, CC BY 4.0).
Abstract (Originalsprache)
Denna artikel undersöker varför olika mått på barnfattigdomen i Sverige tycks gå åt olika håll under 20-talets första hälft. Fem förekommande mått granskas var för sig och i jämförelse med varandra. I Sverige finns inget officiellt vedertaget mått utan olika beräkningssätt fångar skilda aspekter på fattigdomens karaktär och omfattning. Resultatet visar att måtten på barnfattigdomen går åt olika håll. De mått som är knutna till policyrelaterade definitioner visar en avtagande trend medan andra mått visar på motsatsen. Slutsatsen blir att avråda från definitioner som är knutna till policyberoende mått, som t.ex. förekomst av kommunalt försörjningsstöd. En strikt och oberoende inkomstbaserad definition förordas som baseras på detaljerade löpande data om hushållens nödvändiga konsumtion.
Zitieren
APA
Salonen, T. (2026). Varför går 20-talets barnfattigdomsmått åt olika håll?. Socialmedicinsk tidskrift, 103(3), 307-317. https://doi.org/10.62607/smt.v103i3.66212
Vancouver
Salonen T. Varför går 20-talets barnfattigdomsmått åt olika håll?. Socialmedicinsk tidskrift. 2026;103(3):307-317. doi:10.62607/smt.v103i3.66212
BibTeX
@article{Salonen2026,
author = {Salonen, Tapio},
title = {Varför går 20-talets barnfattigdomsmått åt olika håll?},
journal = {Socialmedicinsk tidskrift},
year = {2026},
volume = {103},
number = {3},
pages = {307--317},
doi = {10.62607/smt.v103i3.66212}
}
EUVIMED