Prevention, evidens och statens reträtt:
Socialmedicinsk tidskrift · 18.05.2026 · 103 (1-2) · 196-199
DOI: 10.62607/smt.v103i1-2.63537 ↗Kurz gefasst
Fachartikel in der Zeitschrift Socialmedicinsk tidskrift, online erschienen am 18.05.2026. Verfasst von Lars Weinehall. Der Volltext ist frei zugänglich (Open Access, CC BY 4.0).
Abstract (Originalsprache)
Artikeln analyserar förändringar i USA:s folkhälsopolitik under Donald Trumps presidentperioder som ett sammanhängande paradigmskifte snarare än en serie enskilda policybeslut. Genom en syntes av tre politikområden – klimat- och miljöpolitik, global sexuell och reproduktiv hälsa via USAID samt kvinnors och barns hälsa i USA – tillsammans med förändringar i vaccinationspolitiken under hälsominister Robert F. Kennedy Jr., belyser analysen hur statens roll i prevention omdefinieras. Ett återkommande mönster är att strukturella risker omtolkas som individuella val och att ett snävt evidensbegrepp, ofta centrerat kring randomiserade kontrollerade studier, används för att ifrågasätta populationsbaserade preventiva insatser. Samtidigt framställs individuellt beslutsfattande som ett normativt ideal. Artikeln argumenterar för att denna utveckling innebär en institutionell reträtt från prevention och en förändrad syn på evidens, ansvar och statens roll i folkhälsan.
Zitieren
APA
Weinehall, L. (2026). Prevention, evidens och statens reträtt:. Socialmedicinsk tidskrift, 103(1-2), 196-199. https://doi.org/10.62607/smt.v103i1-2.63537
Vancouver
Weinehall L. Prevention, evidens och statens reträtt:. Socialmedicinsk tidskrift. 2026;103(1-2):196-199. doi:10.62607/smt.v103i1-2.63537
BibTeX
@article{Weinehall2026,
author = {Weinehall, Lars},
title = {Prevention, evidens och statens reträtt:},
journal = {Socialmedicinsk tidskrift},
year = {2026},
volume = {103},
number = {1-2},
pages = {196--199},
doi = {10.62607/smt.v103i1-2.63537}
}
EUVIMED