Psykologiseringen av svenska stridspiloter
Idrott, historia och samhälle · 2026
DOI: 10.61684/ihs.2025.59059 ↗Kurz gefasst
Fachartikel in der Zeitschrift Idrott, historia och samhälle, 2026. Verfasst von Fredrik Bertilsson. Der Volltext ist frei zugänglich (Open Access, CC BY 4.0).
Abstract (Originalsprache)
Under kalla kriget genomsyrades både idrott och vetenskap av tidens politiska spänningar. I såväl liberala demokratier som auktoritära regimer har det funnits en långvarig tradition att lyfta fram sambanden mellan idrott, träning och militär förmåga. Det svenska totalförsvaret utgör i detta sammanhang ett intressant fall med tanke på dess samhälleliga och politiska betydelse, kopplingarna mellan militären och idrotten, och den omfattande satsningen på vetenskap och forskning. Tillämpningen av sport- och idrottsvetenskap inom svensk försvarsforskning har dock i stor utsträckning förblivit outforskad. Den här artikeln belyser användningen av idrottspsykologi inom det svenska totalförsvaret med fokus på ”psykologiseringen” av svenska stridspiloter i slutet av 1970-talet. I artikeln undersöks diskussionerna kring, och försök att tillämpa, idrottspsykologisk kunskap kring mental träning – inklusive avslappning, meditation och hypnos – för att förbättra piloternas träning och resultat. Fokus ligger på Försvarets forskningsanstalt (FOA) och den humanvetenskapliga avdelningen där Lars-Eric Uneståhls metoder diskuterades och användes. Uneståhl medverkade även själv i arbetet.
Zitieren
APA
Bertilsson, F. (2026). Psykologiseringen av svenska stridspiloter. Idrott, historia och samhälle. https://doi.org/10.61684/ihs.2025.59059
Vancouver
Bertilsson F. Psykologiseringen av svenska stridspiloter. Idrott, historia och samhälle. 2026. doi:10.61684/ihs.2025.59059
BibTeX
@article{Bertilsson2026,
author = {Bertilsson, Fredrik},
title = {Psykologiseringen av svenska stridspiloter},
journal = {Idrott, historia och samhälle},
year = {2026},
doi = {10.61684/ihs.2025.59059}
}
EUVIMED