Varför återhämtar sig vissa äldre personer bättre än andra efter förluster?
Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement · 2025
DOI: 10.52585/icvs.v5i1.22 ↗Kurz gefasst
Fachartikel in der Zeitschrift Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement, 2025. Verfasst von Erika Rödenhake und 3 weiteren Autor:innen. Die Arbeit nennt 26 Literaturangaben. Der Volltext ist frei zugänglich (Open Access, CC BY-NC-ND 4.0).
Abstract (Originalsprache)
I denna flermetodsstudie undersöker vi skyddsfaktorer som associeras med psykosocial motståndskraft, så kallad resiliens, hos äldre personer i Sverige i samband med ålderstypiska förluster. De förluster vi fokuserar på är förlust av partner och fysisk funktionsförmåga. Data kommer från Levnadsnivåundersökningen (LNU), Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor(SWEOLD), samt 20 kvalitativa intervjuer med äldre personer som har förlorat sin partner eller funktionsförmåga. Vi har använt en kombinerad induktiv och deduktiv ansats och fördjupat oss i tre analytiska teman: förväntanssorg, betydelsen av sociala nätverk och upplevelse av kontroll. Resultatet visar bland annat att förväntanssorg är relativt vanligt förekommande och att anpassningen påbörjas redan innan förlusten har inträffat. Sociala nätverk fyller en viktig funktion och har betydelse för en individs resiliens vid svåra förluster. Att uppleva kontroll över sin livssituation kan påverka återhämtningen – ekonomiska aspekter och boendesituation kan underlätta respektive försvåra återhämtningen. Why do some older adults adjust better than others after age-typical losses? This mixed methods article examines protective factors associated with psychosocial resilience in older adults in Sweden in the context of age-typical loss. The losses we focus on are loss of partner and physical functioning. Data comes from the Level of living survey (LNU), the Swedish panel study of living conditions of the oldest old (SWEOLD) and 20 qualitative interviews with older adults who have lost their partner or physical function. Using a combined inductive and deductive approach, we have made an in-depth examination of three main analytical themes that emerged in the data: anticipatory grief, the importance of social networks and the experience of control. The results show, among other things, that anticipatory grief is relatively common, and that adaptation begins even before the loss has occurred. Social networks play an important role and are central for an individual's resilience in response to difficult losses. Experiencing control over one's life situation can affect recovery – financial aspects and the housing situation can facilitate or hinder recovery.
Zitieren
APA
Rödenhake, E., Fritzell, J., Rostgaard, T., & Agahi, N. (2025). Varför återhämtar sig vissa äldre personer bättre än andra efter förluster?. Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement. https://doi.org/10.52585/icvs.v5i1.22
Vancouver
Rödenhake E, Fritzell J, Rostgaard T, Agahi N. Varför återhämtar sig vissa äldre personer bättre än andra efter förluster?. Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement. 2025. doi:10.52585/icvs.v5i1.22
BibTeX
@article{Rdenhake2025,
author = {Rödenhake, Erika and Fritzell, Johan and Rostgaard, Tine and Agahi, Neda},
title = {Varför återhämtar sig vissa äldre personer bättre än andra efter förluster?},
journal = {Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement},
year = {2025},
doi = {10.52585/icvs.v5i1.22}
}
EUVIMED