EUVIMEDEUVIMED entdecken
Open Access · CC BY 4.0

Rörelse i den svenska förskolans policydokument från 1987 till 2025

Lina Mrak

Nordisk barnehageforskning · 30.06.2026 · 23 (2)

DOI: 10.23865/nbf.v23.796 ↗

Kurz gefasst

Fachartikel in der Zeitschrift Nordisk barnehageforskning, online erschienen am 30.06.2026. Verfasst von Lina Mrak. Der Volltext ist frei zugänglich (Open Access, CC BY 4.0).

AbstractBibliografische AngabenZitierenVerwandte Studien

Abstract (Originalsprache)

Studiens syfte är att beskriva och kritiskt granska hur den svenska förskolans uppdrag relaterat till rörelse har förändrats över tid. Styrdokument och läroplaner har analyserats för att se hur språk och innehåll förändrats utifrån principen att statliga policytexter är formulerade för att lösa problem. Resultaten visar att även om språk och begrepp i läroplaner över tid till stor del är samma så har en förskjutning skett i hur uppdraget skrivs fram. Förskollärares ansvar har förtydligats, bland annat i relation till fysisk aktivitet. Förskolans uppdrag gällande rörelse har i allt högre grad kommit att beskrivas med liknande begreppsapparat som grundskolans. Förskjutningen kan förstås som skolarisering, en avlägsnande policyprocess från förskolans historiska tradition och ett närmande mot skolans utbildning som norm. Resultatet visar också att innehållet i policytexter från OECD och WHO har påverkat framskrivningen av uppdraget, exempelvis genom att lyfta fram den globala ökningen av barns vikt som ett samhällsekonomiskt hälsoproblem. Tidiga insatser, med fokus på att etablera rörelsevanor redan i ung ålder, framhålls av WHO och OECD som den mest kostnadseffektiva lösningen. Formuleringar i läroplaner blir därmed ett centralt styrinstrument, genom vilket kroppar och beteenden kan påverkas för att främja fysisk aktivitet. English abstract Movement in Swedish early childhood education policydocuments from 1987 to 2025 The purpose of this study is to describe and critically examine how the Swedish preschool’s mission related to movement physical has changed over time. Policy documents and curricula have been analysed to see how language and content have changed based on the principle that government policy texts are formulated to solve problems. The results show that although the language and concepts in curricula have remained largely the same over time, there has been a shift in how the mission is formulated. The responsibilities of preschool teachers have been clarified, including in relation to movement. The preschool’s mission regarding movement has increasingly come to be described using similar concepts to those used in primary schools. This shift can be understood as schoolification, a policy process that distances itself from the historical tradition of preschool and moves closer to school education as the norm. The results also show that the content of policy texts from the OECD and WHO has influenced how the mission is articulated, for example by highlighting the global increase in children’s weight as a socio-economic health problem. Early intervention, with a focus on establishing exercise habits at a young age, is highlighted by the WHO and OECD as the most cost-effective solution. Phrases in curricula thus becomes a key steering instrument through which bodies and behaviours can be influenced to promote physical activity.

Zitieren

APA

Mrak, L. (2026). Rörelse i den svenska förskolans policydokument från 1987 till 2025. Nordisk barnehageforskning, 23(2). https://doi.org/10.23865/nbf.v23.796

Vancouver

Mrak L. Rörelse i den svenska förskolans policydokument från 1987 till 2025. Nordisk barnehageforskning. 2026;23(2). doi:10.23865/nbf.v23.796

BibTeX
@article{Mrak2026,
  author = {Mrak, Lina},
  title = {Rörelse i den svenska förskolans policydokument från 1987 till 2025},
  journal = {Nordisk barnehageforskning},
  year = {2026},
  volume = {23},
  number = {2},
  doi = {10.23865/nbf.v23.796}
}
Kostenlos starten →